Köksfläkt

Köpråd Köksfläkt

Ok, att köpa en köksfläkt är förmodligen en av de mest komplexa saker du kan köpa eftersom din bostad ställer en rad krav som du inte kan chansa på. I VÅR GUIDEi hjälper dig reda ut begreppen! Här är det du behöver veta innan beslut:

Vad olika köksfläktar faktiskt gör

En köksfläkt har en motor som drar luft genom en filterkassett. Filtret fångar fett och matos. Motorn skapar en luftström som behöver ventileras ut någonstans. Antingen blåses luften ut utanför huset, eller så renas den genom ett aktivt kolfilter och blåses tillbaka in i rummet. Det senare kallas kolfilterfläkt eller recirkulationsfläkt.

Skillnaden mellan kolfilter och en lösning där luften hamnar utanför huset är avgörande för slutresultatet. Kolfilter tar bort lukten, men fukten och värmen stannar kvar. Andra fläktar leder ut allt: fukt, lukt och värme från köket.

Spelar det någon roll hur jag blåser ut luften utomhus?

Ja! Här blir det lite överkurs på en gång, men det är bra att ha med dig när du läser vidare. En del kök blåser ut luften direkt genom en egen kanal eller skorsten. Det kallas ofta köksfläkt av typen frånluft. Andra kök blåser ut luften via ventilationssystemet, alltså centralventilation. Köket är då ihopkopplat med ventilation från badrum och andra rum, och i flerbostadshus även med andra lägenheter. Beroende på vilken av dessa två luftvägar du har är du begränsad till att använda vissa typer av fläktar.

I korthet kan man säga att när köket är ihopkopplat med övrig ventilation behöver man en lösning där husets centrala fläkt kan vädra ut luftflödet från köksfläkten. Här finns alternativ men det återkommer vi till. Har du en egen kanal ut i friska luften kan du använda en frånluftsfläkt.

Tre typer av lösningar för centralventilation

• Öppna ett enkelt spjäll i fläkten för att skapa ett sug
• Skicka styrsignal till motorn i centralventilationen att suga, vilket ofta kallas alliancefläkt.
• Inte skicka styrsignal till centralventilationen, utan i stället använda en liten smart motor inuti fläkten. Detta är en annan variant av alliancefläkt.

Den första varianten är vanlig i äldre centralventilation. Där finns ingen motor i fläkten.  

Den andra varianten är modern lösning i lägenheter och villor och det alternativ som kan skapa bäst sug genom att styra centralventilationens motor (som ofta sitter på taket).

Den sista varianten är vanlig för lägenheter där det inte finns modern styrning. Den har en motor som styr spjäll och tryck runt spisen och lyckas därmed effektivt fånga in matos utan att trycka ut luften och därmed belasta centralventilationen. Motorn blåser alltså inte ut luften som en frånluftsfläkt gör, utan använder centralventilationens sug smartare.

Expertkommentar: Även i ett enkelt centralventilationssystem utan styrsignal kan en alliancefläkt ibland ge bättre funktion än en vanlig fläkt med spjäll för centralventilation (variant 1). Skillnaden ligger främst i hur kåpan är konstruerad för att fånga upp matos och styra luftflödet nära spisen. Många alliancekåpor har bättre fångzon, smartare luftstyrning och spjäll som ger lägre tryckfall, vilket gör att de kan utnyttja det befintliga ventilationsflödet effektivare. De skapar däremot inte magiskt mer sugkraft om fastighetens centrala ventilation redan är begränsad. I praktiken handlar förbättringen därför ofta mer om bättre osuppfångning och effektivare användning av systemets kapacitet än om högre faktisk luftmängd. Skillnaden kan vara märkbar vid matlagning, men den blir sällan dramatisk i äldre hus med konstant centralfläkt. /Stefan H. - Vitvaruexperten

För dig i villa

Frånluftslösning

Bor du i villa har du nästan alltid möjlighet till en egen kanal. En ventilationskanal dras från fläkten genom yttervägg eller tak och ut i det fria. Om du inte har det idag men föredrar den lösningen kan du ofta bygga till det ganska enkelt.

Centralventilation

Om huset inte har en egen kanal ut i luften är köksfläkten en del av centralventilationen. Detta är vanligt om du har värmepump med värmeåtervinning, till exempel FTX-system. Då ska köksfläkten antingen anslutas via ett spisfläktsuttag som är specifikt avsett för detta, eller via en lösning som är kompatibel med ventilationssystemet.

Här brukar det finnas två olika sätt - trådat eller trådlöst:

Den första lösningen är kabelbaserad. Då skickar köksfläkten signaler till ventilationens styraggregat via kabel. När spjället i fläkten öppnas signalerar systemet till centralventilationen (FTX) att forcera mer till- och frånluft i jämnt förhållande. 

Den andra lösningen är en FTX-anpassad köksfläkt med trådlös kommunikation. Det är en relativt ny produktkategori där fläkten “pratar” med FTX-aggregatet  trådlöst och ber aggregatet öka tilluften medan fläkten kör.

För dig i lägenhet

Bor du i lägenhet beror valet ofta på husets ålder. Hus byggda före cirka 1970 har ofta separata köksventilationskanaler där du själv kan ansluta en frånluftsfläkt. Hus byggda senare, särskilt från 80-talet och framåt, har vanligen gemensam ventilation, till exempel enkel centralventilation eller FTX, där föreningens system suger luften själv.

Där får du under inga omständigheter ansluta en frånluftsköksfläkt med egen motor som blåser ut luft. Det rubbar tryckbalansen i hela huset och kan leda till att grannarnas matos kommer in i din lägenhet. Du behöver ha en lösning som ansluter till luftsuget i centralventilationen. Du kan kolla med din bostadsrättsförening om huset har centralventilation eller inte. Ibland har de även rekommenderade köksfläktstyper.

I bostäder som har centralventilation kan du antingen använda en spiskåpa utan motor, som öppnar och stänger den gemensamma kanalen, en alliancefläkt för lägenhet, eller en kolfilterfläkt som inte är ansluten till ventilationssystemet alls.

Typer av köksfläkt

Vägghängd köksfläkt är den klassiska modellen och sitter mot vägg ovanför spisen. Vanliga bredder är 60, 70 och 90 cm. Vägghängda fläktar är generellt effektivare än frihängande modeller, eftersom väggen hjälper till att kanalisera luften. En frihängande modell behöver vara starkare för att ge samma reella ventilation.

Frihängande köksfläkt, även kallad öfläkt, hänger i taket, ofta över en köksö. Den kräver att kanalen dras genom taket eller bjälklaget. Den är ofta dyrare och mer estetiskt påtaglig. Den behöver också suga starkare eftersom den saknar väggens hjälp att kanalisera luften.

Underbyggd köksfläkt, även kallad integrerad fläkt eller utdragsfläkt, byggs in i köksskåpet ovanför spisen. Den kan vara helt dold eller ha en teleskopdel som dras ut vid matlagning. Den har ofta lägre profil, lägre pris och lägre maxeffekt.

Spishäll med inbyggd fläkt, ofta en induktionshäll med inbyggd nedsugning, suger luften nedåt och passerar fettet under bänken. Det är en smart lösning i kök utan plats för en konventionell fläkt.

Effekt, bredd, hänghöjd och ljud

Bredden ska matcha eller överskrida spishällens bredd. En 80 cm spishäll bör inte ha en 60 cm fläkt, eftersom bara en del av matoset fångas upp och resten driver bakåt i köket. Bredare än spisen är alltid bättre än smalare.

Fläktens hänghöjd över spisen är viktigare än många tror. Mät från spishällens överkant: 50–60 cm för el och induktion och 65–75 cm för gas. Hänger fläkten lägre kan effekten paradoxalt nog minska eftersom turbulens skapas, och du riskerar dessutom värmeskador på fläktens elektronik. Hänger den för högt fångar den inte upp oset ordentligt.

Ljudnivå mäts i dB och anges ofta både vid maxeffekt och normalnivå. Bra moderna fläktar ligger ofta på 45–55 dB vid normalnivå och 60–68 dB på max. Allt över 70 dB blir tröttsamt vid längre matlagning. En fläkt för centralventilation är i regel tystare än en frånluftsfläkt.

Kolfilterfläktar har kassetter som behöver bytas ut, typiskt var fjärde till sjätte månad vid normal matlagning och oftare vid daglig stekning. Försummade kolfilter blir luktmättade och slutar fungera helt. Räkna med 200–500 kr per byte beroende på modell. Det är inte en dyr post i sig, men en löpande kostnad som ofta glöms bort i kalkylen.